Om Johanna

ANSTÄLLNINGAR 

Projektledare Digital kompetens,
Nacka kommun – Välfärd skola, 10 augusti 2015 – 31 december 2019 (tjänstledig sedan 1 feb 2018)
Skolutvecklings- & IT-ansvarig,
YBC gymnasieskola Nacka kommun, 1 januari 2014 – 9 augusti 2015
Tf. Biträdande rektor med IT-ansvar,
YBC gymnasieskola Nacka kommun, augusti 2012 – 31 december 2013
Mediapedagog och utvecklingsledare,
YBC gymnasieskola Nacka kommun, 2009 – 31 december 2013
Mediapedagog,
Lemshaga Akademi, 1998 – 2008

_______________________________________________

UTBILDNINGAR

Entreprenöriellt lärande 7,5 p
Stockholms universitet, 2014
Rekryteringsutbildning för blivande skolledare 7,5 p
Uppsala universitet, 2012-2013
Ateljeristautbildning (motsvarande 15 p)
Reggioinstitutet Stockholm, 2008-2009
Medie- och kommunikationsvetenskap 15 p
Kalmar högskola, 2008
IT-pedagog 1-40 p (gamla poängsystemet)
Kalmar högskola, 2002-2003
Handledarutbildning 5 p (gamla poängsystemet)
Lärarhögskolan Stockholm, 2002
Grundskollärare Ma/No, idrott åk 1-7, 140 p (gamla poängsystemet)
Kalmar högskola, 1995-1998
Datorn som pedagogiskt verktyg 1-20 p (gamla poängsystemet)
Kalmar högskola, 1996

_______________________________________________

PROJEKT OCH FORSKNINGSSTUDIER – ett urval

Entreprenörskap i skolan 2016 – 2017
Projektet, där jag var projektledare, syftade till:

Att stötta lärare i olika stadier på kommunens olika enheter att utveckla de entreprenöriella kompetenserna hos sig själva men också hos sina elever.

Att, genom samverkan med gränsöverskridande nätverk för företagare, myndigheter, konstnärer, organisationer mm, skapa samverkansprojekt för barn och ungdomar där de får vara en aktiv del i samhällsutvecklingen.

Att låta elever och lärare möta och samverka med entreprenörer (inte minst kvinnliga – eftersom dessa sällan lyfts fram) som kan vara förebilder.

Genom det här projektet vill Välfärd skola göra en stegförflyttning från att en stor del av skolan fortfarande arbetar i en traditionell kontext men att nu börja förverkliga visionen om entreprenörs- och innovationsdriven kultur. Att visa att skolan kan vara en plats för lärande för hela samhället.

Vad kan en skola vara? Vinnova 2014 – 2015
Vinnova gjorde en satsning på digitalisering för framtidens skola och planeringsbidrag gavs för att skolor, forskare, företag och andra organisationer tillsammans skulle skapa testmiljöer för att testa IT-system och digitala arbetssätt i skolan.
Projektet utgick från: Digitala testmiljöer som stödjer iden om skolan som en mötesplats där entreprenöriellt lärande spelar huvudrollen.
Jag var projektledare.

Unos Uno 2010 – 2013
Ett forskningsprojekt som studerade skolor som infört en dator till varje elev i skolan, till viss del eller i  hela skolan. Unos Uno följde ett antal skolor i hela Sverige och jag var kontaktperson (projektkoordinator) på YBC – en av skolorna som ingick i studien.

Forskningsprojekt: Digital learning resources and Learning Design Sequences in Swedish school – a users’ perspective. 2004-2007.
Finansierat av KK-stiftelsens forskningsprogranm LearnIT.
Vetenskaplig ledning: Professor Staffan Selander.
Ett forskningssamarbete mellan mig och forskare på Lärarhögskolan i Stockholm.

 

Forskningsamverkan: Designdagen ”Rum för lärande” 2005, Lärarhögskolan i Stockholm.
Ett möte mellan pedagoger, skolbyggnadsarkitekter och forskare i pedagogik. Vetenskaplig ledning: DidaktikDesign, UKL, Lärarhögskolan.

e3, 2003 – 2004
Ett EU-projekt mellan Lemshaga Akademi (Sverige), Commune di Reggio Emilia (Italien) samt Computer Technology Institute och Hellenic Open University, (Grekland).

Jag arbetade närmast projektledaren och deltog i projektets uppbyggnad, utveckling, strukturering, dokumentation och uppföljning på Lemshaga Akademi samt deltog i de internationella träffar som ägde rum i Italien, Grekland och Sverige.

Projektet utgick från förståelsen att:

Samhället snabbt har förändrats och att barn och ungdomar idag lever, kommunicerar och lär på ett sätt som ligger långt ifrån skolans sätt att arbeta.

Skolan inte har det kunskapsförsprång gentemot det omgivande samhället som man hade tidigare.

Det finns alltså ett gap mellan barn och ungdomars sätt att kommunicera och lära och skolans sätt att fungera. Projektet syftade till att synliggöra och överbrygga det gapet genom att låta eleverna utmana skolans sätt att arbeta liksom skolans roll blir att utmana eleverna i deras verklighet.

Projektet fokuserade på tre huvudområden som utvecklades i ett samarbete mellan elever, pedagoger, föräldrar och näringsliv. Huvudområdena var:

Arbetssättet i skolan
Den fysiska miljön
Den virtuella miljön

Visible Thinking, 2000 – 2007
Ett forskningsprojekt på Harvard University där Lemshaga Akademi var en av de första skolorna som knöts till projektet.

Visible Thinking syftar till att hjälpa oss få syn på elevers tankar och de strategier de har i sitt lärande. Genom att synliggöra elevernas hypoteser, frågor och strategier,

bl a genom utarbetade tankerutiner, kan undervisningen utgå från elevernas perspektiv.

Jag har deltagit i projektet från start och deltagit i fortbildningar tillsammans med projektledningen från Harvard, använt rutiner i undervisningen samt deltagit i en internationell konferens i Amsterdam våren 2005.

Barns Dialog med Naturen, 2001 – 2004
Ett samarbetsprojekt mellan Lemshaga, Lärarhögskolan i Stockholm, Reggio Emilia Institutet i Stockholm och Reggio Children i Italien.

Syftet med projektet på Lemshaga var att studera, med inspiration från bland annat Reggio Emilia och från Stockholmsprojektet, barns/elevers relation till naturen och hur de skapar mening kring denna relation. I detta arbete kom särskilt ateljén, ateljéristan och ”de hundra språkens” betydelse för att utveckla såväl barnens/elevernas som pedagogernas läroprocesser att uppmärksammas. I projektet skedde parallella processer mellan att undersöka och synliggöra det nuvarande arbetet och att utveckla nya möjligheter och läroprocesser på Lemshaga.

Jag deltog i internfortbildningen samt arbetade tillsammans med projektets ateljérista för att utveckla barns och ungdomars kommunikativa möjligheter i den pedagogiska miljön.

Kycklingar och datorer, 1996 – 1999
Ett KK-projekt på Lemshaga Akademi vars primära mål var att utveckla nya former för lärande och kommunikation samt att utveckla ett föräldraprogram samt att skapa en skola där metoder och arbetsformer baserar sig på informationssamhällets förutsättningar och krav.

I mitt uppdrag som mediapedagog (anställd från HT 1998) ingick att implementera projektet hos elever och personal, att dokumentera, följa upp, utvärdera samt att dela och sprida våra erfarenheter till omvärlden.

Stora Idébanken, 1996
En CD-produktion, på uppdrag Apple, där jag var projektledare. Produktionens syfte var att visa goda exempel på hur datorn då användes inom utbildningssektorn (förskola, grundskola, gymnasium, utbildningsföretag etc). Arbetet innebar kontakter med skolor, organisationer och företag, insamlande, kommenterande, utvärderande samt kategoriserande av material.